Omoget..
När man går på mellanstadiet, handlar det om att vara cool, skicka hemliga lappar till kompisen brevid en utan att läraren ser, spela fotboll och innebandy med grabbarna på rasterna, snacka skit bakom ryggen på varandra, gå i magtröjor, visa upp sig för killarna, reta de som går i lågstadiet osv... Eller var det bara när jag gick på mellanstadiet? det var i alla fall det som jag och mina kompisar ägnade oss åt. Och visst ägde vi skolan?!!
Sen kommer man upp till högstadiet och tycker man är vrål cool, hallå man är ju faktiskt gammal nu?! Eller? Då tyckte man det ja, men nu när man tänker tillbaka, shit vilken fjortis man var!
Nu började man tjafsa med lärarna, skolka från vissa lektioner som var tråkiga, man gjorde inte läxorna, det visktigaste var kompisarna och killar.. Killar, killar, killar var typ det enda som allt kretsade runt. man gick varv efter varv i korridorerna för just den där speciella snygga killen satt där på en bänk. och visst drog man ner linnet lite extra, fixade till frillen, och kollade sig x antal gånger i speglar innan man gick förbi. i hopp om att han skulle lägga märke till en.. man stannade kvar lite extra efter skolan bara för att få se en skymt av snyggingen...
Visst man var skitcool, speciellt när man gick i 9:an, då var man ju störst på skolan. Man visste ju allt, man kunde tjafsa emot lite extra. Vi skulle ju ändå snart vidare till gymnasiet...
Jag minns när jag började ettan på lågstadiet, då åkte vi buss med dem som skulle vidare till gymnasiet och man var verkligen rädd för dem, man såg upp till dem och man vågade inte yttra sig.
Sen en dag så var man själv där. Som att trycka på en knapp, så fort har det gått.
I och med att man började på gymnasiet, innebar det även att flytta hemifrån och det blev en väldigt stor omställning.
Det var stort och börja gymnasiet och flytta hemifrån... Nya kompisar, nytt ställe, egen lägenhet! Allt hände på en gång.
Man fick ta ansvar själv, städa, laga mat, diska, ansvara för att man gjorde läxorna själv och kom i säng någorlunda tidigt på kvällarna.
Fast nu när jag tänker efter var man inte speciellt mogen när man gick i ettan på gymnasiet. Allt kändes som ett rävspel balnd oss tjejer, man var kompis med en tjej ena dagen, för att nästa dag snacka skit om henne och vara med en annan som man hade pratat illa med dagen före. Precis så var det. Man bytte kompisar till höger och vänster. Jag kommer alltid komma ihåg det Martin sa till oss den allra första skoldagen: Den ni är bästa kompis med nu, kommer inte vara eran närmsta vän när ni slutar 3:an. Och det stämmer. fast min underbara Sanna har jag fått ha kvar som tur är:)
Undra hur man tänker om 10 år? Nu tycker jag att man är vuxen och mogen, men kanske om några år kommer jag nog inte tycka att jag var det. Så kommer det nog alltid till att vara. man kommer aldrig bli tillräckligt mogen. Alltid kommer man tänka tillbaka sen när man är gamal att: Gud vad töntiga jag var när jag var 40...
Men man ska ju vara barn så länge man kan!
Enjoy/ Elin
Du har verkligen sa ratt, Elin. Man har forandrats sjukt mycket. Antligen borjar jag kanna mig lite aldre. Men jag kanner mig fortfarande barnslig for att nastan va 20.
Jag tror att nar vi kommer hem och skaffar jobb och flyttar till egen lagenhet, vilket du redan har gjort. Sa tror jag att man sakta borja fatta att man har blivit stor. Men det kommer nog ta ett tag.
Jag ar i alla fall glad att jag inte bryr mig lika mycket om vad andra tycker langre. Det ar sa otroligt skont. Hela livet har man gatt i skolan och man ska se ut och bete sig pa ett visst satt. Jag kanner ocksa nu nar skolan ar over att alla manniskor blir lika och jamtstallda.
Nar man traffar manniskor nu sa bryr man sig inte om hur dem var i skolan. Man ser inte skillnad pa "tontar" och "populara". Alla ar mer likadana. Fattar du vad jag menar?
Nu maste jag ga och sova. Jag ar otroligt glad att vi bada forandrades ungefar samtidigt, vilket sakert gjorde att vi fortfarande ar sa bra kompisar. Sen beror det nog lite pa att jag larde dig att leva ett "tufft" liv. Du var ju nastan varre an mig ett tag ;) hahaha.
Har manga underbara minnen fran nar vi hade de dar 2 veckorna tillsammans i huset. Det var underbart. OCh alla ganger jag kom till lagenhet. Du ar underbar goding. Alskar dig <3
Tänkvärt inlägg Elin! :D
